Mina känslor för The Kooks är mycket blandade. Då jag började lyssna på dessa pojkar från Brighton hade de inte ens släppt sitt första album, allt de hade var lite EPs. De var speciella då, den stora "brit-indievågen" hade inte riktigt brutit ut än. Därför har jag lite respekt för de här grabbarna, för tillfället kanske de bara är några i mängden men de hade sin egen grej på gång då för länge sen.

Den 14e april släpps uppföljaren till debuten Inside in/ Inside Out, men sålänge får vi nöja oss med första singeln.
Jag har suttit och lyssnat på denna om och om igen och försökt skapa en åsikt men jag känner mig lite vilsen. Musikaliskt är den jävligt smart, sådär klatchig med en otroligt störande refräng. Men den svänger, det gör den.
Så samtidigt som den irriterar mig kan jag inte låta bli att älska den.
Vad tycker ni?